Text & foto:Birgit Hillerby
Det är aldrig för tidigt att börja träna och heller aldrig
för sent.
Grundträning är viktigt för alla
hundar.
Överstiger träningen det hunden är van vid leder det till att
vävnaderna försöker anpassa sig. Vävnaderna blir då bara
starkare och tål större belastning.
Detta gäller alla slags vävnader: muskler, ben, senor, brosk,
ligament.
Muskulaturen svarar snabbast på träning, redan efter ett
par veckor, med ökad styrka. Däremot skelett, senor,
brosk, ligament behöver flera månader på sig att anpassas.
Skaderisken är störst i bindvävsstrukturen när man
börjar träna.
Det finns många faktorer som påverkar vår definition
om vad som är en valp eller unghund. T.ex. Ras, kön eller individ.
Ibland så drar olika uppfödare kanske gränsen mellan
valp och unghund, vid t.ex tandbyte eller när könsmognaden
infinner sig. Könsmognad är ju lätt att fastställa
med tiken som börjar löpa men är kanske lite svårare
att säkerställa med en hanhund. Andra faktorer som också kan
inverka på vår definition av valp-unghund kan vara skelettets
tillväxtzoner.
En Shiba bör räknas som valp tills den är c:a 6månader,
med en unghundsperiod upp till 24 månaders ålder.
För att ge en valp möjligheter till att utveckla ett starkt
och hållbart skelett som ska hålla i många år,
så måste den också tränas och aktiveras.
Den lilla valpens träning påbörjades redan vid födseln,
då den började aktivera sina muskler genom att kravla runt
i valplådan, sakta men säkert byggdes muskler, styrka och
balans upp. Uppbyggandet fortsatte genom de många gånger
vilda lekarna med sina syskon.
En frisk valp både ska och måste få leka och röra
på sig under aktivitetsperioderna, däremellan är det
viktigt att den får vila och sova.
Det bästa gymmet för den lilla valpen, unghunden och den vuxna
hunden är gratis och heter SKOGEN.
En promenad i skogen ger både kondition, styrka, rörlighet
och smidighet. Att ta sig fram över stockar och stenar utvecklar
både styrka och smidighet.
Koordinationsträning gör man lättast genom att lära
valpen att gå balansgång på en nedfallen trädstam,
det ökar den motoriska förmågan (samspelet mellan nerver
och muskler) och ger en ökad kroppsuppfattning.
Hur länge kan man då ströva runt med en liten valp i
skogen? En bra tummregel är valpen ska glatt springa framför
föraren, börjar den sakta ner tempot och kanske t.o.m. traskar
den bakom föraren, så är den trött och behöver
vila. En valp som är trött tappar koordinations förmåga
och blir också mycket mer utsatt för skaderisker.
En vilopaus i skogen kan då även vara utmärkt tillfälle
till att lära valpen att lägga sig ner, slå sig till
ro och bara vara passiv.
All lek bör göras under kontrollerade former och tid, även
leken med andra valpar, som dessutom bör vara av samma storlek.
Valpar har väldigt lätt för att överanstränga
sig och en stor tung valp kan fullkomligt mangla en liten och lättare
valp.
Okontrollerad lek med en boll kan visserligen
vara väldigt roligt
för alla hundar. Men för en valp så innebär det
alltför stora skaderisker på ett växande skelettet.
Att kasta, eller rulla iväg en boll i högt gräs och sedan
när bollen har stannat, låta valpen springa efter den är
OK. Men inte att låta valpen springa efter den samtidigt som man
kastar bollen.
En valp som springer samtidigt som bollen kastas har ingen kontroll på sina
rörelser, den kommer att tvärstanna med framdelen, där
bollen stannar och kanske samtidigt även snabbt och okontrollerbart
byta riktning för att följa bollen som studsar, med skaderisk
för alla leder.
Hunden är i balans.
Jakten startar och hunden är fortfarande balanserad
i sina rörelser.
Beredd att fånga bytet men...
Bytet byter riktning.
Bytet fångas samtidigt som hunden slår en kullerbytta.
Valpen som däremot fick vänta lite och fick springa först
när bollen stannat, kommer att springa i full fart fram till platsen
där den såg bollen landa, den saktar in mjukt och i balans,
för att sedan använda sig av nosen för att leta reda på bollen
i gräset.
I det här exemplet går leken över ett "vattenhinder". Bytet kastas
medans
hunden fortfarande är kopplad.
Jakten börjar med ett språng...
fortsätter sedan i full fart mot nedslagningsplatsen för "bytet"
Hunden bromsar in mjukt och balanserat vid nedslagsplatsen för att kunna
lokalisera och plocka upp bytet.
På återvägen minskar hunden hastigheten och går nu ner i trav
på grund
av "vattenhindren".
Vattnet lär hunden bättre kordination genom att den måste koncentrera sig
på var den sätter ner tassarna.
Aktivera unghunden så att muskulaturen får en chans att
växa genom att successivt öka motionen till upp till 1-2 timmar/dag.
Cykelmotion eller annan intensiv motion bör inte göras förrän
hunden är HD/AD röntgad, därefter kanske 30 min. 2-3 ggr/vecka
kan vara lämpligt.
Studier har visat att hos hundar med friska leder förändrades
inte ledbroskets struktur eller egenskaper, efter en livslång träning,
och inga tecken på degeneration kunde påvisas.
Näringstillförseln till brosket stimuleras genom rörelser
och belastning.
En ökad belastning ger en ökad benmassa och en minskad träningsmängd
ger en minskad benmassa.
Idag har tyvärr ca 30% av de hundar som uppsöker veterinärer övervikt
och med det kan följa både hälsoproblem och minskad livskvalitet.
Så ta vara på dom fina gratisgymmen vi har i vårt land
till att sköta om både er egen och hundens hälsa.
|